Vad tycker partierna om biståndet?

Sveriges engagemang i världen är viktigare än någonsin. Demokratin backar globalt, mänskliga rättigheter hotas, och vi ser hur både fattigdom och hunger ökar. Mot den bakgrunden blev partiledardebatten en tydlig värdemätare för hur partierna vill forma Sveriges framtida biståndspolitik.

Kriget i Gaza splittrar partierna

Sverige har länge varit en av de största givarna till FN:s flyktingorgan UNRWA, som stödjer palestinska flyktingar. Men 2024 stoppade regeringen stödet efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Under partiledardebatten bad moderatorn Anna Stenvinkel om ett tydligt ja eller nej till om stödet ska återupptas.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill inte återuppta stödet. Magdalena Thuresson (M) menar att biståndet alltid ska användas där det gör mest nytta, och att regeringen har rätt att ompröva stödet beroende på hur situationen ser ut. Just nu är det mest akuta att få in humanitär hjälp till Gaza, men enligt uppgifter från UNRWA har inga lastbilar släppts in sedan den 2 mars, menar Magdalena Thuresson (M). Istället vill Moderaterna fokusera på det humanitära tillträdet, regeringen jobbar aktivt med att hjälpen ska komma in till Gaza.  

Annika Strandhäll (S) som svarade ja till återupptaget stöd ställer sig i opposition till den nuvarande regeringens strategi.

– Det är ett pågående folkmord. Det är ett pågående folkmord där vi har en stat som använder svält som krigsvapen. Säger Annika Strandhäll (S).

Centerpariet och Vänsterpartiet svarar också ja till att återuppta stödet. Vänsterpartiet yttrar att det stoppade stödet är skandalöst, Sverige och USA är de länder som begränsar UNRWAs arbete i Palestina – den organisation som har unika möjligheter att skydda palestinska flyktingars rättigheter.

– Vi skulle kunna gå i spetsen. Vi skulle kunna införa vapenembargo, handelsstationer och göra maximalt vad vi kan för att sätta press på Israel om den politiska viljan finns, men det finns inte.

Överens om stöd till Ukraina men inte om finansieringen

Alla partier var överens om att Ukraina ska få fortsatt stöd, både militärt och civilt. Men hur det civila biståndet ska finansieras skapade debatt.

Gudrun Brunegård (KD) menar att Sverige måste stödja den ukrainska civilbefolkningen med både humanitärt och militärt stöd, vilket samtliga partier var eniga om. Kristdemokraterna betonar att resurserna är begränsade och därför måste regeringen göra omprioriteringar.

– Men vi gör allt vad vi kan för att se över hur vi kan omfördela så att inte de mest utsatta ska behöva drabbas så att när vi avslutar ett bilateralt avtal med ett land så finns det ju alltid andra strategier som kan gå in och stötta till exempel demokratikämpar, fattigdomsbekämpning och sådana saker, säger Gudrun Brunegård (KD).

Den metoden är något som Centerpartiet och Vänsterpartiet ställer sig emot.

– Centerpartiet har valt att göra en speciell Ukraina-fond och i den fonden så ligger en stor del av det som då är också biståndet till Ukraina så det är inte bara militära medel och uppbyggnadsmedel utan det är också bistånd. […] Det här gör att vi också kan prioritera resten av världen utanför Europa, menar Anna Lasses (C).

Vänsterpartiet vill också tillföra mer medel till Ukraina som inte tas från biståndsbudgeten eftersom det drabbar människor som lever i fattigdom i andra delar av världen.

Ska Sverige återgå till enprocentsåtagandet?

Det tycker Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Lotta Johnsson Fornarve (V) uppmärksammar att Sveriges bistånd har varit effektivt och generöst enligt flera globala mätningar. Hon anser det vara en skam att rika länder som Sverige skär i biståndsbudgeten medan flera av världens länder blöder. För att nå de Globala målen och bidra till förändring behöver enprocentsåtagandet återinföras, helst igår, menar Annika Strandhäll (S).

Moderaternas Magdalena Thuresson förklarar att behoven för bistånd är enorma, men det är inte resurserna. Därför behöver regeringens plånbok hanteras på effektivare sätt. Moderaterna tycker att diskussionen borde börja med vad biståndet ska gå till i stället för hur mycket pengar Sverige ska ge. 

Hur blir det med egeninsatsen och Infokom?

Regeringen har ökat egeninsatsen för civilsamhället till 15%. Det betyder att civilorganisationer nu själva måste bidra med en större del av kostnaderna för sina projekt. Om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Centerpartiet fick bestämma skulle egeninsatsen sänkas medan Kristdemokraterna tvekade. 

På frågan om att återinföra stödet till informations- och kommunikationsinsatser i Sverige svarade Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna ja. Kristdemokraterna tvekade återigen och påpekade att de i så fall vill se anslaget i en ny form. Moderaterna håller fast vid sitt beslut om att slopa stödet.