Bistånd till militära insatser en besvikelse

OECD:s biståndskommitté DAC beslutade om en ny, bredare biståndsdefinition på högnivånmötet den 18-19 februari Paris. 

Inför mötet fanns förslag om att bredda definitionen för användande av bistånd till att bland annat kunna inkludera militära medel och säkerhetsrelaterade kostnader. OECD DAC:s medlemsländer beslutade enligt förslaget och det utvidgade biståndsbegreppet innebär att större delar av biståndet bland annat kommer att kunna tas till militära medel och privata sektorn.

–  Biståndet ska gå till fattigdomsbekämpning och för att stötta fattiga och marginaliserade människor i utvecklingsländer, inte till att betala för de rika ländernas andra agendor, säger Emelie Aho, policyrådgivare på Forum Syd.

Beslutet om att ändra biståndsdefinitionen suddar ut gränsen mellan vad som är bistånd och inte, framförallt vad gäller att räkna och använda olika insatser. Det är en oroväckande utveckling enligt Emelie Aho, eftersom biståndets nya definiering skapar kryphål och blandar samman humanitära och militära insatser.

Sverige var det enda landet under högnivåmötet som inte ville förändra biståndsdefinitionen. Den svenska biståndsministern Isabella Lövin lyfte istället vikten av att behålla grundprincipen om att bistånd ska gå till fattigdomsbekämpning och arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktförebyggande arbete.

– Vi tycker att det var bra att Sverige stod upp för biståndet och den viktiga roll den faktiskt spelar, samtidigt som vi är besvikna på övriga länders vilja att kunna ta pengar från biståndet till exempelvis militära medel, säger Emelie Aho.

Forum Syd har tillsammans med det svenska civilsamhället starkt motsatt sig en utvidgning av biståndet eftersom det innebär att de mesta utsatta och fattiga i utvecklingsländer kommer att påverkas mest. Forum Syd inbjöds tillsammans med flera organisationer till ett möte med OECD DACs ordförande Erik Solheim, inför högnivåmötet.

OECD DAC:s beslut innebär även att bistånd ska kunna användas som stöd till att subventionera privata företag, att det genom potentiella luckor finns möjligheter att garantier ska kunna räknas som bistånd samt att tillsätta en högnivåpanel under våren som ska få i uppdrag att komma med förslag till att reformera DAC. 

Medlemsländerna tog inget beslut om flyktingkostnader i relation till biståndet, som förväntades bli en av de heta frågorna. Forum Syd välkomnar att möjligheten öppnas för att reformera DAC så att mottagarländerna också ska få en plats vid förhandlingsbordet. 

– DAC:s roll i dag är inte samma som för 60 år sedan. Det gäller nu att processen och DAC:s arbete framöver blir legitim, transparent och att det finns möjlighet till ansvarsutkrävande. Annars finns risken att biståndet i framtiden snarare kan komma att gynna rika länder än att gå till fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer, säger Emelie Aho.