Vad kan svenska folket få för 100 miljoner kronor?

Somalia-affären, som Ekot avslöjade i oktober, väcker frågor om regeringens prioriteringar. Biståndsminister Benjamin Dousa försvarar inte bara migrationsuppgörelsen, utan antyder även att 100 miljoner är en liten summa:

För att få lite perspektiv står vi nu och diskuterar 100 miljoner i en budget på 56 miljarder.

Det säger Benjamin Dousa i en interpellationsdebatt i riksdagen, november 2025.  

Men ett år tidigare lät det annorlunda. I SVT:s Agenda, november 2024, kritiserar Benjamin Dousa att den tidigare regeringen lagt “100 miljoner på kommunikatörer i Sverige”, i form av infokom-stödet. Det är miljoner som regeringen istället vill ha ut i fält, de ska gå till bland annat sprutor och tält, menar Dousa.  

I det här fallet gick inte 100 miljoner till sprutor och tält, utan till projekt nära Somalias premiärminister, i utbyte mot att den somaliska regeringen skulle ta emot (hittills 28) personer som utvisats från Sverige.  

Det är inte effektivt bistånd. Men 100 miljoner kan absolut vara effektivt – om de prioriteras bättre. 

Strypt informationsstöd minskade insyn i biståndet

Stödet till information och kommunikation (infokom) till civilsamhället låg på cirka 110 miljoner kronor per år. Det möjliggjorde för organisationer att granska makten och sprida kunskap om svenskt bistånd. Sedan infokom-stödet togs bort 2023 upplever färre svenskar att de har en tydlig bild av svenskt bistånd.

Men infokom-stödet är inte bara en fråga om ökad transparens inför svenska skattebetalare. Tack vare stödet har civilsamhället kunnat granska orättvisor och driva opinion som lett till konkret förändring. Här är några resultat:  

• H&M förnyade ett avtal som gav två miljoner arbetare säkrare arbetsplatser i Bangladesh. Bra för svenska konsumenter som inte vill köpa kläder som exploaterar sömmerskors arbetsvillkor.  
• Sverige slutade ge bistånd direkt till belarusiska staten och militärjuntan i Myanmar efter att civilsamhället uppmärksammat allvarliga kränkningar mot mänskliga rättigheter. Bra för svenskar som inte vill att biståndet ska gynna korrupta ledare.
• Preems plan att fördubbla utsläppen i Lysekil stoppades. Efter civilsamhällets påtryckningar drog bolaget tillbaka sin raffinaderiutbyggnad som skulle ökat utsläppen med en miljon ton koldioxid per år. Bra för svenskar som vill att Sverige tar klimatkrisen på allvar.  

Fler resultat: 10 exempel på hur stödet till kommunikation i biståndet gjort skillnad

100 miljoner kan göra mycket

När regeringen omfördelar 100 miljoner ur biståndsbudgeten till en hemlig uppgörelse finns det skäl att fråga vad dessa pengar hade kunnat göra istället.  

Här är ett par exempel på hur 100 miljoner kronor hade kunnat rädda liv, stärka demokratin och bidra till verklig utveckling:

• Skala upp det humanitära biståndet till Somalia. För 100 miljoner kan 250 000 människor få rent vatten, hygien-kit och säkra latriner, menar SOS Barnbyar vars humanitära arbete drabbats hårt av USAID:s nedskärningar.
• Öka utvecklingsbiståndet till Sudan. Läkarmissionen riktar kritik mot att det långsiktiga stödet till Sudan, som är avgörande för att förebygga kriser och stärka lokal motståndskraft, har minskat. Mellan 2024 och 2025 minskade det långsiktiga biståndet med drygt 150 miljoner kronor.

ForumCiv uppmanar regeringen att använda varje miljon ur biståndsbudgeten på ett effektivt och transparent sätt samt bidra till biståndets mål om att bekämpa fattigdom och förtryck – istället för att lägga miljoner på hemliga migrationsavtal.