Biståndet ökar men är långt ifrån löftet - krisen kräver mer

Under 2020 uppgick det internationella biståndet från givarländerna inom DAC till 161,2 miljarder dollar. Det är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2019, visar statistik från OECD DAC. Men trots åtagandet om att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till internationellt bistånd visar siffrorna att givarländernas sammanlagda bistånd endast nådde upp till 0,32 procent av deras kombinerade BNI.

ForumCiv och 75 civilsamhällesorganisationer över hela världen uppmanar givarländerna inom DAC att uppfylla åtagandena om 0,7 procent av BNI till bistånd och om 0,15-0,2 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna. Givarländerna uppmanas också att arbeta för att öka biståndets stöd till hälsa, utbildning och social trygghet i den pågående krisen.

COVID-19 är inte en flyktig kris – på mindre än ett år har vi förlorat ett årtionde av utveckling. Världsbanken räknar med att 150 miljoner fler människor kommer tvingas in i extrem fattigdom till följd av pandemin. Under det senaste året har hunger ökat med 82 procent och i slutet av detta år beräknas antalet människor som lever i akut hunger kunna uppgå till 270 miljoner, enligt FN:s livsmedelsprogram. 

Pandemin har satt ljuset på ojämlikheter i världen och lett till ökad fattigdom, hunger och utsatthet. Biståndet är en viktig resurs för dem som drabbas hårdast av pandemins konsekvenser, av klimatkris och krig och konflikter. Konsekvenserna av pandemin kräver att givarländerna ökar sina biståndsnivåer avsevärt. Nu är det dags att gå längre än att främst skydda befintliga biståndsbudgetar som siffrorna visar.

Sverige störst biståndsgivare

Sveriges bistånd uppgick till 1,14 procent av BNI för 2020 vilket innebär att Sverige var världens största biståndsgivare mätt i andel av BNI. Tillsammans med Danmark, Tyskland, Luxemburg, Norge och Storbritannien tillhör Sverige de sex länder inom DAC som når eller överstiger målet om 0,7 procent.

Sverige är också ett av 16 länder inom DAC som ökade sitt bistånd under 2020 för att möta pandemins konsekvenser. Det är positivt att många länder ökar biståndet trots den ekonomiska krisen. Samtidigt består en stor del av ökningen av lån och inte gåvobistånd. Detta är problematiskt eftersom många låg- och medelinkomstländer står inför ohållbara skuldsituationer. En del av ökningen beror också på att BNI sjönk på grund av minskad tillväxt, biståndet ökade därmed i förhållande till BNI.