Biståndsnördens ordlista

Addis Abeba Action Agenda

Den internationella agendan för utvecklingsfinansiering antogs 2015. Den har sju områden där världens länder har kommit överens om nödvändiga reformer för att finansiera Agenda 2030. Biståndet är ett av områdena. De andra är: skatt och inhemsk resursmobilisering, privat företagande och investeringar, handel, skuldhantering, styrning av globala finansiella systemet samt innovationer och teknik. Reformernas genomförande följs upp årligen i FN Ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) på Financing for Development Forum (FfD-Forum).

Avräkningar

Pengar från biståndsbudgeten används för att täcka kostnader inom andra områden, till exempel inhemska flyktingkostnader.

Bilateralt bistånd

Direkt bistånd från Sverige till ett land eller en region.

Civilsamhället

Civilsamhället består av medborgare, frivilliga och ideella organisationer som skapar förändring, främjar samhällsengagemang och arbetar för social rättvisa. Det inkluderar organisationer, folkrörelser, nätverk, stiftelser, institut och grupper som är oberoende av staten. Civilsamhället agerar för att påverka samhället utanför den offentliga och privata sektorn. Civilsamhällesorganisationer förkortas CSO. Här kan du läsa mer om civilsamhällets roll i biståndet.

Civilsamhällesstrategin

Regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället (även CSO-strategin) syftar till att stärka civilsamhällesorganisationer i utvecklingsländer. Målet är att dessa organisationer ska kunna förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sida ansvarar för att genomföra strategin. 

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD)

Ett EU-direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö antogs våren 2024. Större företag måste visa "tillbörlig aktsamhet" i sin verksamhet och i relationer med leverantörer och affärspartners.

CSO-databasen

Alla projekt som finansieras av Sida till civilsamhället rapporteras i CSO-databasen. Där kan du söka information om budget, syfte, förväntade och uppnådda resultat för dessa projekt.

Egeninsats

Medfinansieringskrav för civilsamhällets biståndsprojekt. År 2024 är egeninsatsen 10 procent och förväntas öka till 15 procent år 2025 för organisationer utanför ODA-länder.

Enprocentsmålet

Sveriges mål om att biståndsbudgeten ska motsvara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Målet övergavs av regeringen i Tidöavtalet 2022. Enprocentsmålet handlar om nivån som sätts för biståndsbudgeten och är inte kopplat till målen för själva biståndsverksamheten. 

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA)

En statlig kommitté som analyserar och utvärderar svenskt internationellt bistånd, för att det ska kunna förbättras och utvecklas. Expertgruppen har tio ledamöter med kompetenser från olika biståndsområden (utveckling, klimat, hälsa, hållbarhet, utvärderingsfrågor mm).

Förändringsteori

En förändringsteori är ett diagram eller en skriftlig beskrivning av hur en organisation arbetar för att uppnå sin vision. Här kan du läsa ForumCivs förändringsteori. 

Globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 är ett ramverk för att utrota fattigdom och skapa hållbar utveckling globalt. De 17 Globala målen innebär att alla 193 FN-medlemsstater arbetar tillsammans för en hållbar värld. Målen syftar till att ingen ska lämnas utanför.

Gemensamma Åtaganden (GÅ)

Ett samarbete mellan regeringen, myndigheter och civilsamhället för att skapa dialog och samråd om förändringar i svensk biståndspolitik.

High-level Political Forum (HLPF)

FN arrangerar varje år ett globalt möte, High-level Political Forum (HLPF), för hållbar utveckling. Mötet följer upp arbetet med de Globala målen. Representanter från alla FN:s medlemsländer och civilsamhället deltar.

Humanitärt bistånd

Akut hjälp vid katastrofer och krig.

Intersektionalitet

Synliggör hur olika maktordningar samspelar och påverkar varandra. Hur en person behandlas eller uppfattas beror på flera faktorer som kön, sexuell läggning, etnicitet och religionstillhörighet.

Ingen ska lämnas utanför

En grundläggande princip i Agenda 2030. Alla ska kunna ta del av utvecklingens framsteg och ingen ska exkluderas. På leavenoonebehind.nu hittar du mer statistik på vilka som i nuläget lämnas utanför.

Kapacitetsutveckling

Stärker den befintliga kapaciteten hos civilsamhället. Individer, organisationer och andra intressenter får verktyg för att bidra till förändring i samhället. 

Klimatbistånd

Givarländer lovar att ge pengar utöver biståndsbudgetar för att stödja global grön omställning och hantera klimatförändringarnas konsekvenser.

Multilateralt bistånd

Bistånd som ges till internationella organisationer som FN-organ. Även Sida hanterar stöd till multilaterala organisationer. Sidas stöd kallas multi-bi-stöd och är öronmärkt för specifika insatser.

Mänskliga rättigheter (MR)

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 bygger på att alla människor är födda fria och med lika värde. De gäller för alla över hela världen. De som försvarar sina rättigheter kallas människorättsförsvarare (MR-försvarare). 

ODA

Official Development Assistance, verksamhet som uppfyller internationella regler för officiellt bistånd. ODA-länder är mottagare av internationellt bistånd.

OECD DAC

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är ett internationellt samarbete mellan 38 demokratier med marknadsbaserade ekonomier. 

OECD:s biståndskommitté DAC säkerställer biståndets kvalitet och beslutar om gemensamma regler för internationellt bistånd.

Om du vill låta som en riktig biståndsnörd rekommenderar vi att slänga in begreppet ”DAC-fähigt” när du pratar om vad som räknas som officiellt bistånd enligt DAC. ”Johan, det där är inte DAC-fähigt”.

Openaid.se

En webbplats som visar data om svenskt bistånd. Här finns information om när, till vem och för vilket ändamål biståndsmedel betalats ut samt resultatet. Openaid drivs av Sida.

Politik för global utveckling (PGU)

Sveriges politik för global utveckling, beslutad 2003, syftar till att politiska beslut ska främja en hållbar utveckling. Alla politikområden ska sträva åt samma håll. Civilsamhället granskar politiken vartannat år i rapporten Barometern.

Reformagendan

Regeringens nya inriktning för Sveriges internationella bistånd, beskrivs i publikationen "Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt" från 14 december 2024. 

Regleringsbrev

Brev från regeringen till myndigheter som beskriver budget, mål och eventuella uppdrag med krav på återrapportering.

Rättighetsbaserat arbete

Arbete för att uppfylla mänskliga rättigheter genom deltagande, icke-diskriminering, ansvarsskyldighet och öppenhet. Rättighetsbärare organiserar sig för att leda förändringen de vill se. 

Rättighetsbärare

Alla människor inom en stats jurisdiktion har rätt att få sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Staten och offentlig verksamhet är skyldighetsbärare och ansvarar för att respektera, skydda och främja rättigheterna.

Sida

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sveriges biståndsmyndighet som lyder under Utrikesdepartementet. Sidas arbete styrs av regeringens förordningar, regleringsbrev, strategier och budget.

Shrinking civic space

Begreppet beskriver hur det demokratiska utrymmet för civilsamhället begränsas, exempelvis genom inskränkt yttrandefrihet eller lagar som hindrar finansiering till civilsamhället.

Strategi

Regeringens instrument för att styra utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet. Strategier kan vara kopplade till ett land, en region eller ett tematiskt område.

Strategiska partnerorganisationer (SPO)

Sida har haft fleråriga avtal om ett fördjupat samarbete med ett antal strategiska partnerorganisationer (SPO). De bidrar till att stärka det civila samhället i samarbetsländerna. SPO vidareförmedlar dessutom Sidas bidrag till andra svenska organisationer, som i sin tur bedriver utvecklingssamarbete med en lokal samarbetspartner i landet.

Svenska intressen

Begreppet "värna svenska intressen" används ofta i biståndsdebatten, men det är oklart vad det innebär. Begreppet nämns flera gånger i regeringens reformagenda utan tydliga exempel. 

Utvecklingseffektivitet och principerna om effektivt utvecklingssamarbete

Beskriver vad som krävs för att biståndet ska ge bästa möjliga resultat för mottagarna. Det handlar om lokalt ägarskap, fokus på resultat, transparens, ansvar och bra partnerskap mellan alla inblandade aktörer. Principerna har tagits fram av givarländer, civilsamhälle och lokala partners inom ramen för Globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete.

Utvecklingsfinansiering

Den internationella agendan för utvecklingsfinansiering (Financing for Development) är en FN-ledd process om hur utveckling ska finansieras globalt. Det handlar inte bara om bistånd, utan också om privata investeringar och andra ekonomiska flöden för att skapa hållbar utveckling.

Utvecklingssamarbete

Långsiktigt stöd för att bekämpa fattigdom och främja demokrati.

Villkorat bistånd

Bistånd kopplat till krav på mottagarlandet. Till exempel att ta emot utvisade medborgare eller andra migrationspolitiska syften. Medel som villkoras för migrationspolitiska syften får inte rapporteras som bistånd enligt OECD DAC:s riktlinjer.