”Solidaritet, inte presidentskap, kommer ta Sydafrika framåt!"

Sydafrikas president Jacob Zuma meddelade igår sin avgång i ett direktsänt tal till nationen. Under veckan som gått har hans parti ANC försökt övertala honom att lämna posten frivilligt. Till en början vägrade han men då stundade en misstroendeomröstning i parlamentet som i så fall skulle skett idag. Istället svors Cyril Ramaphosa in som ny president.
Forum Syds pratar med vår medlem Afrikagrupperna och deras regionala koordinator Dean Van Rooy som är baserad i Johannesburg.
Zuma hade redan avsatts som ordförande i ANC och skulle vara tvungen att lämna presidentposten efter valet 2019. Varför sån brådska att ersätta honom som president?
De senaste veckorna har varit något av ett rökridå-skådespeleri för allmänheten, för att dra uppmärksamheten bort från verkliga och viktigare frågor för vanliga människor. Diskussionerna om nödvändigheten att Zuma lämnar över makten har skapats för att öka stödet för Ramaphosa. För Ramaphosas läger att gå vinnande ur den striden var det tvunget att se ut som om Ramaphosa själv petade Zuma från posten.
Vilken roll spelade civilsamhället för att avsätta Zuma?
Vårt samhälle är splittrat mellan dem som positionerar sig bakom och de som positionerar sig emot Zuma. Civilsamhället är knappast en homogen grupp. Delar av civilsamhället har lanserat stora kampanjer för att få Zuma avsatt, medan andra inte ser orättvisa som en enmansshow. Men i slutändan var det vinstintressena som talade sitt klarspråk och ANC lyssnade till dem.
Vissa hävdar att korruptionen kommer upphöra med ett annat politiskt ledarskap. Tror du det?
Nej. Om vi är överrens om att korruption är systematisk och inte individuell så kommer det inte att upphöra.
Kommer civilsamhällets handlingsutrymme att öka med Cyril Ramaphosa?
Minskat handlingsutrymme har inget med individer att göra. Ramaphosa representerar högerpolitisk kapitalism. Jag menar inte att Zuma är bra men Ramaphosa ger ett mänskligt ansikte till hänsynslös kapitalism. Det är också farligt. Individuella misstag har lite att göra med människor som lever i fattigdom. På marken har människor kämpat för sin överlevnad, kämpar idag och kommer fortsätta kämpa imorgon.
Hur kan civilsamhället assistera vägen framåt?
Frågan är just den, hur stöttar vi kampen på marken? Inte vem som är den bättre av två dåliga i politiska kostymer. Svaret är solidaritet. Essensen av solidaritet är ömsesidigt stöd, respekt för våra skillnader samtidigt som vi erkänner den potentiella kraften i våra beröringspunkter. Solidaritet är inte ett substantiv utan ett verb som förutsätter aktion.
Andra nyheter

Slutreplik: Dousa blandar ihop korten om biståndet
Biståndsminister Benjamin Dousa blandar bort korten när han säger att vi är kritiska till handel. Det är vi inte. Vi är oroade över regeringens låga ambitioner på den globala arenan. Biståndet har...

Uttalande från Östliga partnerskapsnätverket – Tre år av Rysslands krig mot Ukraina
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt fullskaliga, illegala och oprovocerade krig mot Ukraina. I tre år har Ukraina kämpat med en extraordinär motståndskraft för att försvara sin suveränitet...

Utrikesministern tittar bort när Trump skapar kaos
I onsdags presenterade Maria Malmer Stenergard utrikesdeklarationen. Fokuset på närområdet var världsfrånvänt. Till exempel nämnde inte utrikesministern Trumps oroväckande beslut om USAID. Sverige kan...