Ukrainska Feminist Workshop: "Efter 24 februari har vi ställts inför en rad svåra frågor"
Artikeln finns att läsa på engelska här.
Berätta om Feminist workshop, vilka är ni och vad gör ni?
- Feminist workshop bildades 2014 som ett initiativ för att förena feminister och aktivister och sprida kunskap om feminism och jämställdhet. Vi började med utbildningsprojekt och att sprida information om feminism. Vi initierade även projekt som syftade till att stärka kvinnliga aktivister att genomföra feministiska projekt tillsammans.
Vi har under flera år även varit med och arrangerat gatuaktioner den 8 mars och under FN-kampanjen ”16 days of activism against Gender-based violence” som arrangeras i november varje år.
I takt med att vi utvecklat vårt uppdrag och våra projekt har vi insett att vi vill fokusera specifikt på att bygga upp och stötta den feministiska gemenskapen i Lviv och resten av Ukraina. Förutom våra evenemang samt pedagogiska och konstnärliga projekt, har vi gått med i större nätverk för Ukrainska feminister och för feminister i resten av världen.
Hur har er organisation påverkats av kriget?
- Efter den 24 februari 2022 ställdes vi inför en rad svåra frågor.
För det första vara vi tvungna att fråga oss själva hur vi kan hjälpa människor i den här situationen, när många människor plötsligt behöver mycket hjälp och våra resurser är begränsade. Innan Rysslands fullskaliga invasion hade vi som organisation aldrig arbetat med humanitära frågor.
Vi bestämde oss för att utvidga vår verksamhet. Nu ger vi humanitärt stöd till äldre kvinnor i Lviv och bostäder för kvinnor och barn som kom hit på grund av krig. Vi ordnar även barnpassning och psykologstöd till internflyktingar.
Vi fortsätter arbetet med och för vårt samhälle genom att fortsätta arrangera utbildningsprojekt och olika evenemang, samtidigt som vi hjälper människor som drabbats av kriget. De flesta av de aktiviteter som vi satte igång under krigets första månader fortsätter vi med och har även expanderat. Exempelvis kunde vi tillhandahålla en liten lägenhet för sju personer för ett år sen – och idag samordnar vi två stora härbärgen som rymmer 40 personer, inklusive barn i olika åldrar.
Hur är det att vara en utpräglat feministisk organisation i Ukraina, stöter ni på mycket motstånd?
- Som organisation har vi alltid riktat oss till personer som redan är intresserade av feminism och aktivism. Självklart finns det problem och svårigheter mellan feminister och aktivster men det har inte med attityder till feminism att göra.
När vi pratar om feminism med ungdomar och unga kvinnor har det ofta egna åsikter om de problemen som vi vill diskutera. Det är problem som de ofta själva har ställts inför eller har erfarenheter av och därför har de ofta redan reflekterat över sin position.
De senaste decennierna är de flera feministiska idéer som i princip blivit dela av ukrainsk masskultur. Vissa kvinnor kanske inte kallar sig feminister, men de har liberala feministiska åsikter.
Den äldre generationen och män är en annan femma. De är mer fördomsfulla mot feminism. Mycket beror så klart på vilka politiska åsikter man har. Ofta har feministiska idéer stöd bland manliga aktivister som är en del av HBTQ-gemenskapen eller som stödjer liberala och gröna rörelser. De som aktivt kämpar emot feminism är män från olika högerrörelser.
1. Föråldrade strukturer för fred måste reformeras
Driv inte bara påverkansarbete för att bekämpa pågående krig. Vi måste förhindra möjligheterna för imperialistiska stater som Ryssland att attackera andra suveräna stater. Vi har kämpat för vår stat och för vårt lands gränser under lång tid. För oss är det här grymma kriget inte en slump, det kom inte som en överraskning. Det är dags att resten av världen inser att beroendet av billiga resurser och att man tillåter fortsatt underhåll av kärnvapen leder till stora krig. De strukturer för fred som utvecklades efter andra världskriget är inte relevanta längre. Vi måste utveckla bättre lösningar för global fred. Det är den bästa lösningen för det ukrainska civil samhället, och faktiskt för samhället i stort.
2. Stötta mångsidiga civilsamhällen
Stötta gräsrotsinitiativ och dess volontärer. I tider av krig fungerar samhället annorlunda. Vi måste vara mycket snabba och flexibla i våra åtgärder, och för att kunna bygga upp nya strukturer. Gräsrotsrörelser utgör en fundamental grund för omställning och återuppbyggnad av samhället. Kvinnor, ungdomar, queers och icke-vita utgör en stor del av dessa rörelser men de syns inte, de har inga PR-avdelningar.
För att bygga ett nytt mångsidigt och starkt civilt samhälle måste vi erkänna olika insatser och olika aktörer. Genom att lyfta fram gräsrotrörelsernas berättelser och ge direkt stöd till dem istället för till redan etablerade stora internationella organisation så hjälper man det ukrainska civilsamhället direkt.
3. Värdera våra lokala experter och insatser
När vi ändå talar om internationella organisationer. Under tiden som vi kämpar mot rysk kolonialism har det blivit tydligt för oss hur postkoloniala relationer i Europa fördjupar ekonomisk ojämlikhet och rättfärdigar klyftor mellan fattiga och rika.
Vi uppmanar därför det gamla Europa att inse att inte alla metoder och standarder är användbara eller applicerbara i vår specifika kontext. När internationella organisationer kommer till Ukraina för att lära oss hur man bör göra och dessutom tar med personal som får tre gånger högre lön än våra lokala riktiga experter, är det inte till hjälp - snarare är det något som riskerar undergräva våra egna ansträngningar att bygga ett starkt och oberoende civilt samhälle.
Andra nyheter
Tips på julklappar – som också gör världen lite bättre
Här hittar du tips på julklappar till alla i familjen. Bra julklappar som samtidigt stöttar fred, bekämpar fattigdom och hunger och står upp för barns rättigheter.
En femtedel av EU:s bistånd uppfyller inte kriterierna
Enligt AidWatch-rapporten 2024 används totalt 23 procent av de redovisade kostnaderna till ändamål som inte överensstämmer med den fastslagna definitionen av officiellt bistånd enligt OECD DAC.
3 anledningar: Därför är det dumt att använda bistånd som påtryckningsmedel
Regeringen och Sverigedemokraterna annonserade vid en pressträff den 24 oktober att tre miljarder från Sidas budget 2024–2028 ska finansiera migrationsfrågor. Bland annat ska pengarna användas till...