Fri journalistik pressas tillbaka i Östeuropa

Frågan diskuterades nyligen i Stockholm, där fyra journalister från regionen delade sina erfarenheter med svenska medier, organisationer och beslutsfattare. Samtalet anordnades av ForumCiv och Fojo Medieinstitut, inom ramen för det svenska nätverket Östliga partnerskapet. Sveriges Radios Maria Persson Löfgren ledde diskussionen.

Hoten ser olika ut men mönstren är desamma

Lusine Grigoryan från Armenien berättade att medier där fortfarande är fria, men att tonen blivit hårdare. Fler sprider hat, särskilt i sociala medier. Juridiska påtryckningar och attacker mot journalister ökar, ibland med stöd från utländska aktörer. Våld mot journalister har blivit vanligare, och samtidigt har flera medier förlorat ekonomiskt stöd från internationella givare, något som gör dem extra sårbara inför val.

Cristina Bobirca från Moldavien beskrev hur hoten ökar kraftigt under valkampanjer. Journalister utsätts för nätattacker, smutskastning och trakasserier. Desinformation från Ryssland sprids i hög takt, ofta genom fejkade nyheter och innehåll skapat med hjälp av AI. Många redaktioner har inte resurser eller skyddssystem för att hantera detta.

I Ukraina är situationen ännu mer extrem. Enligt journalisten Svitlana Stetsenko är det förenat med livsfara att rapportera från kriget. Journalister utsätts för beskjutning, lever utan el och drabbas av riktade desinformationskampanjer. Arton journalister har dödats sedan Rysslands invasion och flera har försvunnit. Trots det fortsätter många att granska makthavare och berätta vad som händer.

I Belarus har den oberoende journalistiken slagits ut helt. Yauheni Pylchanka berättade att 29 journalister sitter fängslade, medan många andra tvingats i exil. De som fortsätter rapportera gör det från grannländer som Polen och Litauen. De använder VPN och krypterade plattformar för att nå sin publik – men både de och deras familjer utsätts för hot och övervakning.

Journalisterna Lusine Grigoryan från Armenien, Cristina Bobirca från Moldavien, Svitlana Stetsenko från Ukraina, Yauheni Pylchanka från Belarus och Maria Persson Löfgren från Sveriges Radio.

Så kan fria medier få bättre skydd

De medverkande journalisterna pekade på flera saker som måste förändras. De mest akuta behoven handlar om pengar, säkerhet och stöd till personalen. Idag är finansieringen ofta kortsiktig. Många saknar också digitalt skydd och juridisk hjälp. Flera efterlyste stöd för psykisk hälsa – något som ofta glöms bort, trots att många journalister arbetar under stor press.

Ett annat viktigt område är mediekunskap. När desinformation sprids snabbt, behöver människor verktyg för att förstå vad som är sant, fejk eller vinklat. 

Demokrati byggs på information vi kan lita på

Oberoende medier är grunden för en fungerande demokrati. När journalister kan granska makten fritt, ökar chanserna att beslut fattas öppet och rättvist. Journalister i Armenien, Moldavien, Ukraina och Belarus fortsätter sitt arbete under mycket svåra förhållanden. Samordnat och långsiktigt internationellt stöd är nödvändigt för att de ska kunna fortsätta att spela denna viktiga roll.