Vi har skrivit en låt om biståndspolitiken

De senaste åren har svensk biståndspolitik genomgått en dramatisk förändring. Under parollen "vattna där det växer" har regeringen dragit ner på både resurser och inflytande för civilsamhället – med konsekvenser som riskerar att tysta viktiga röster, urholka demokratin och vända bort Sverige från sitt globala ansvar.

Från löften till nedskärningar

Regeringen har brutit med det tidigare åtagandet att ge en procent av Sveriges BNI till internationellt bistånd. I stället infördes en biståndsram som inte bara kommer underskrida FN:s mål om 0,7 %, utan också minskar det totala stödet med miljarder. Det är ett skifte som inte bara är siffror på papper – det är förlorade möjligheter för människor i utsatthet att få makt att förändra sina liv.

När granskningen stryps

Det är inte bara pengarna som minskat. Den del av biståndet som handlar om kommunikation, information och oberoende granskning – ofta kallad Infokom – har i princip försvunnit. Det här var medel som gjorde det möjligt att lyfta biståndets resultat, att höra röster från människorättsförsvarare som inte kunde höras i sina hemländer, och att kritiskt granska makthavare. 

Reformer utan insyn

Regeringens reformagenda för biståndet, som sägs vilja öka transparens och effektivitet, har i praktiken präglats av motsatsen: avsaknad av dialog, brist på insyn och beslut tagna utan konsekvensanalys. Det har fått Sida att riva upp tusentals avtal med organisationer världen över – ett hårt slag mot de som redan arbetar i motvind.

Detaljstyrning via SMS

Sveriges regering vägrar att ge bistånd till FN-organet UNRWA – den organisation som ger mest hjälp i Gaza. Sidas humanitära avdelning vill återuppta biståndet. Men Sidas ledning säger nej – på grund av regeringens linje. Detta efter att regeringens statssekreterare Diana Janse, i direkta sms till generaldirektören Jakob Granit, försökt påverka Sidas hantering av ärendet.

Bistånd som verktyg för andra intressen

Samtidigt flyttas miljarder från biståndet till att täcka svenska migrationskostnader – vilket gör Migrationsverket till en av biståndets största "mottagare" år 2025. Det går rakt emot biståndets syfte: att stärka människor i fattigdom och förtryck, inte att finansiera inhemsk politik. Regeringens nya migrationsstrategi innebär att biståndsvillkor kopplas till mottagarländers samarbete kring återvändande och migration – ett upplägg som strider mot OECD DAC:s riktlinjer. Enligt dessa regler får bistånd inte villkoras av politiska mål som främst gynnar givarlandet.

Vems tillväxt vattnas?

"Att vattna där det växer" har blivit ett uttryck för regeringens vilja att knyta biståndet närmare svenska näringslivsintressen. Men att styra bistånd utifrån var svenska företag redan är etablerade, istället för utifrån var behoven är som störst, förskjuter fokus från rättvisa till affärer. När biståndet blandas ihop med handel riskerar de allra fattigaste att lämnas utanför.

Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd hos svenska folket – inte ens var tionde tycker det är prioriterat att svensk export ska gynnas av biståndet.

Vårt krav: bistånd som gör skillnad

ForumCiv står bakom ett bistånd som är transparent, långsiktigt och rättvist. Ett bistånd som inte styrs av kortsiktiga nationella intressen, utan av principen om att ingen ska lämnas utanför. Vi kräver att civilsamhället involveras i utformningen av politiken och att biståndet inte används som verktyg för andra syften.

Bistånd ska vara bistånd. Och det är hög tid att vi alla påminner beslutsfattarna om det.