Slaget mot civilsamhället

Regeringen genomför just nu omfattande förändringar av det svenska biståndet med nedskärningar och stora omställningar för civilsamhället. Civilsamhället är öppet för förbättringar, vi vill att biståndet är effektivt och gör skillnad för de mest utsatta, men den pågående processen ger just nu motsatt effekt. Konsekvenserna får bäras av tiotusentals utsatta kvinnor, urfolk och arbetare som nu får stå ensamma i sin kamp för demokrati när Sverige drar tillbaka sitt stöd. Som utförare och granskare av svenskt bistånd har vi ett ansvar att uppmärksamma detta.

Svenskt bistånd har länge haft ett gott rykte, och svenska organisationer har spelat en central roll i arbetet med att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Svenska folket har stort förtroende för det bistånd civilsamhället utför, enligt Sidas årliga opinionsundersökningar.

Slår undan benen på demokratikämpar

Den förändring som nu sker riskerar att tysta viktiga röster för demokrati och mänskliga rättigheter. Och hotar särskilt de mindre organisationernas överlevnad.

På den här sidan hittar du en sammanfattning av den politiska utvecklingen, medierapportering, våra uttalanden och tips på hur du kan agera.

Detta har hänt

Först övergav regeringen åtagandet om att ge en procent av Sveriges välstånd i internationellt bistånd. Biståndsramen för 2026–2028 minskas till 53 miljarder kronor och Sverige riskerar att hamna under FN-åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd.
Sedan ströp regeringen pengarna till kommunikation och information om biståndet. Det betyder att den del av biståndet som: granskar våra makthavare, lyfter biståndets resultat och möjliggör att röster från berörda människor hörs (till exempel röster från människorättsförsvarare som tystas i sina egna länder) nu är i stort sett obefintlig. Samtidigt togs stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar inom området fred och säkerhet bort i 2024 års regleringsbrev till Folke Bernadotteakademin (FBA).
I mars 2024 meddelade Sida att de tänker säga upp samtliga avtal med de 17 organisationer som bedriver bistånd till civilsamhällen från och med nästa år. Detta efter att regeringen gett myndigheten i uppdrag att komma med förslag på hur Sida kan ta över det bistånd som kanaliseras via svenska civilsamhällesorganisationer. I och med att Sida river upp avtalen med de strategiska partnerorganisationerna påverkas i sin tur också 2000 avtal om finansiering för organisationer runtom i världen.
Det stöd som funnits till specifikt för att stärka civilsamhället har också minskat. Regeringen har tredubblat kravet om medfinansiering för civilsamhällets biståndsprojekt. Det drabbar främst små, ideella organisationer mycket hårt och riskerar att slå ut ett helt segment av aktörer inom svenskt utvecklingssamarbete.
Samtidigt genomför nu också regeringen hårda nedskärningar av stöden till studieförbund och svensk folkbildning på hemmaplan. Statsbidraget till etniska organisationer har avskaffats och Myndigheten Vinnova har dragit in sitt civilsamhällesstöd till social innovation.
Sedan Tidöregeringen tillträdde har civilsamhället mötts av tystnad. Ökad transparens i hantering och redovisning av biståndet är ett av målen i den reformagenda som Tidöregeringen presenterade i december 2023. Men själva utarbetandet av reformagendan och de stora beslut som tagits har präglats av motsatsen.
3,5 miljarder kronor kommer att tas från biståndet 2025 för att täcka inhemska kostnader för flyktingmottagande och integration. Detta innebära att Migrationsverket blir en av de största mottagarna av svenskt bistånd år 2025. Regeringens nya strategi för utvecklingssamarbete inom migration riskerar att bidra till brott mot mänskliga rättigheter och går emot biståndets syfte.