5 klargöranden från den utrikespolitiska debatten

Nyhet - 2024-02-16
Den 14 februari presenterade regeringen den utrikespolitiska deklarationen som efterföljdes av en debatt i riksdagen. Vi lyfter fem punkter om biståndet från debatten.
Utrikesminister Tobias Billström (M) i debatt i riksdagen med Morgan Johansson (S). Bildkollage med rödflagga.
Utrikesminister Tobias Billström (M) i debatt med Morgan Johansson (S) den 14 februari. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.


Inför den utrikespolitiska debatten publicerade ForumCiv fem röda flaggor att hålla koll på under debatten. Nu har vi analyserat hur det gick och vilka röda flaggor som dök upp.

Vi är glada att se att utrikesminister Tobias Billström upprepar att biståndets mål att bidra till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck ligger fast. Det förstärktes även av företrädare för flera av regeringspartierna. 

Betalas biståndet ut kravlöst och utan kontroll? 

En kan lätt tro det i Sverigedemokraten Yasmine Eriksson anförande. Hon gör flera generella beskrivningar som kan tolkas som att biståndet tidigare inte haft någon kontroll. 

Det är inte korrekt i sak. Svenskt bistånd har en intern kontroll som är större än för något annat statsbidrag. Varje gång biståndspengar utbetalas följs de av avtal, regelverk och beredning som innebär en lång rad förberedande analyser, kontroller och beslut. I alla led hela vägen till biståndsinsatsen.

Har stödet till civilsamhället ökat?

Vi har tidigare berättat hur regeringen flitigt sagt att stödet till civilsamhället ska öka utan att gå från ord till handling. Janine Alm Ericson (MP) lyfte frågan om att stödet till civilsamhället faktiskt minskat och i sin replik svarar Yusuf Aydin (KD) att ”det finns tydliga formuleringar i Tidöavtalet om att den del som går via civilsamhället ska öka.” Dock utan att lägga fram några konkreta exempel på att stödet faktiskt har ökat.

Civilsamhällesanslaget sedan 2022 minskat med 195 miljoner kronor.

Regeringen har flera gånger sagt att de vill bidra till ett starkt civilsamhälle och stötta organisationer som står upp för mänskliga fri- och rättigheter. Regeringen säger sig också vilja öka stödet till människorätts- och demokratiförsvarare. Men tillsammans med CONCORD Sverige har vi räknat och sett att civilsamhällesanslaget sedan 2022 minskat med 195 miljoner kronor.

Är det nu biståndet kommer bli effektivt?

Effektivitet och transparens i biståndet nämndes av företrädare från majoriteten av partierna. När OECD har granskat det svenska biståndet har man kommit fram till att svenskt bistånd redan är mycket högkvalitativt och effektivt. Men det kommer också kritik mot regeringens nya inriktning för biståndet, vilket var något som lyftes av socialdemokraten Olle Thorell. ”Fokus på att politiken ska vara samstämmig och leda till global utveckling har ersatts av snäva svenska egenintressen som ska gynnas, trots att vi vet att det för biståndet är både ineffektivt och ger sämre resultat. Svenskt bistånd håller högsta klass i världen, och vi riskerar vårt anseende nu när regeringens snäva fokus på den svenska egennyttan kommer fram. Att använda just biståndet som ett verktyg för minskad migration till Sverige är ett exempel på hur perspektiven har skiftat.”

Vi samarbetar gärna med Sveriges regering för att göra biståndet så effektivt som möjligt. 

Vår strävan är alltid att lära av och förbättra vårt arbete, och samarbetar gärna med Sveriges regering för att göra biståndet så effektivt som möjligt. För ett effektivt bistånd kan vi till exempel se till de principer för effektivt utvecklingssamarbete som har framtagits genom Globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete, GPEDC. Där har givarländer, civilsamhälle och lokala partners enats om vad som utgör det mest effektiva utvecklingssamarbetet: lokalt ägarskap, transparenta och pålitliga partnerskap med civilsamhället och fokus på de mest utsatta är några av huvudingredienserna. 

Vi har även skrivit en rapport på ämnet med fokus på svenska civilsamhällesorganisationer.

Hur är det med nolltoleransen mot korruption?

För att vara på det klara så har det alltid funnits en nolltolerans mot korruption i svenskt bistånd. Trots att biståndsminister Johan Forssell vill få det att låta som att så inte är fallet. Även Yasmine Eriksson (SD) använder samma retorik i hennes anförande under den utrikespolitiska debatten. ”Med detta sagt är jag glad att korruptionsbekämpning inom biståndet har en hög prioritet i dag. Jag har även förhoppningar om att den nya generaldirektören för Sida tar detta på mycket stort allvar. Inga skattemedel ska betalas ut till korrupta!”

Bra bistånd har också en positiv effekt mot korruption.

Att förebygga och utreda korruption är en viktig del av det arbetet som biståndsorganisationer gör. Bra bistånd har också en positiv effekt mot korruption. Bland annat genom stöd till lokala anti-korruptionsorganisationer och stöd till bättre förvaltning i institutioner. 

Ökad din kunskap om arbetet mot korruption i vår Biståndskvart med Helena Hede Skagerlind, utredningssekreterare på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).

Vad är svenska intressen?

Tobias Billström nämner i den utrikespolitiska deklarationen att ”utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de utmaningar som vi och världen står inför. Så värnar vi om svenska intressen.” Detta är en relativt öppen och internationellt inriktad beskrivning av det från regeringen ofta återkommande omnämnandet av ”svenska intressen”. 

ForumCiv hoppas att det är ett svenskt intresse att bistånd ska vara bistånd.

I partikollegan Katarina Tolgfors anförande finns en snävare tolkning av begreppet. ”Ökad kvalitet och ökad transparens är därför viktiga och övergripande mål för svenskt bistånd. Det ska i hög grad också fokuseras på att främja svenska intressen.” Det råder oklarheter vad regeringen egentligen menar. Anna Lasses (C) gör följande tolkning: ”Även om vi instämmer i flera av regeringens utgångspunkter gör vi det med en lite annorlunda ansats. Där vi i Centerpartiet utgår från DAC och Agenda 2030 och säger att arbete är avgörande för att lyfta människor ur fattigdom fokuserar regeringen på svensk handel och svenska intressen.”

ForumCiv hoppas att det är ett svenskt intresse att bistånd ska vara bistånd. Allt vi kallar bistånd ska gå till att främja målet: att stärka människor som lever i fattigdom och under förtryck. Positiva effekter på andra politiska områden kan komma, som förbättrat anseende och ökad säkerhet, men gör regeringen andra politiska prioriteringar till främsta mål med biståndet riskerar vi att tappa fokus på behoven hos människor som lever i fattigdom.

Mer aktuellt

Magnus tittar in i kameran iklädd en grå kavaj och blå skjorta. Till höger en skärmdump på debattartikel i Göteborgs-posten.
Debatt - 2024-04-11

Regeringens attack på biståndet ett lågvattenmärke

Regeringen går i öppen konflikt med svenska biståndsorganisationer och kastar borgerliga biståndsprinciper över bord. När en regering angriper civilsamhället är det dags att dra öronen åt sig, skriver...

Anna Stenvinkel. Johan Forsell vid presskonferens.
Nyhet - 2024-03-19

Sida säger upp avtal med civilsamhället

Fredag 15 mars meddelade Sida att de säger upp sitt avtal med ForumCiv, och alla andra strategiska partnerorganisationer inom civilsamhället, från och med sista december i år.