3 år med Tidöregeringen: Så har biståndet påverkats

”Världens behov är oändliga men den svenska statskassan är ändlig”

På tre år har regeringen skrotat enprocentsmålet och minskat biståndet med miljarder. I stället infördes en biståndsram som riskerar att underskrida FN:s mål om 0,7 % av BNI. Det är ett skifte som inte bara är siffror på papper utan förlorade möjligheter för människor i utsatthet att få makt att förändra sina liv. I takt med att regeringen har sänkt biståndsbudgeten så ökar andelen svenskar som vill att budgeten ska höjas (från 9% 2022 till 19% 2024).  Enligt Sidas opinionsundersökning är det den högsta siffran på 23 år.

Enprocentsmålet gjorde att biståndet följde vår ekonomi: uppåt i goda tider, nedåt i sämre. När regeringen slopade åtagandet förlorade biståndet sin långsiktighet och förutsägbarhet. Att en princip finns för nivån på biståndet påverkar inte möjligheten att styra biståndets innehåll efter de resultat som ska uppnås. Det är två olika saker. 

”Vi måste vattna där det växer”

"Att vattna där det växer" har blivit ett uttryck för regeringens vilja att knyta biståndet närmare svenska näringslivsintressen. Men att styra bistånd utifrån var svenska företag redan är etablerade, istället för var behoven är som störst, förskjuter fokus från rättvisa till affärer. När biståndet blandas ihop med svenska handelsintressen riskerar de allra fattigaste att lämnas utanför. Regeringens omläggning av biståndet saknar stöd hos svenska folket, inte ens var tionde tycker det är prioriterat att svensk export ska gynnas av biståndet.

”Länder som samarbetar med Sverige ska ta emot sina medborgare”

Regeringens nya migrationsstrategi innebär att biståndsvillkor kopplas till mottagarländers samarbete kring återvändande och migration. Det strider mot OECD DAC:s riktlinjer om vad länder får räkna som bistånd. Enligt dessa regler får bistånd inte villkoras av politiska mål som främst gynnar givarlandet. Det är inte effektivt. Vi har vid flera tillfällen förklarat varför det är dumt att använda bistånd som påtryckningsmedel. Bland annat i Biståndskvarten om migration och bistånd.

”Vi ser en ökning av korruption i biståndet”

Regeringen beskriver ofta biståndet som villkorslöst och fullt av korruption. Men bilden stämmer inte. Svenskt bistånd är ett av de mest granskade politikområdena. Det finns till och med en särskild myndighet, Expertgruppen för biståndsanalys, som enbart arbetar med att följa upp och utvärdera.

Det är sant att biståndet verkar i länder där korruption är vanlig. Men det mesta tyder på att en mycket liten del av pengarna faktiskt går förlorade. År 2024 krävdes 0,25 procent tillbaka, enligt Sida. Att misstankar anmäls och utreds är snarare ett tecken på att systemet fungerar. Dessutom används bistånd ofta för att bygga motkrafter till korruption, som fria medier, oberoende domstolar och antikorruptionsorganisationer. Ett rätt använt bistånd är därför inte en del av problemet utan en del av lösningen. Här är ett exempel på det från vårt arbete i Liberia.

”Jag har fortfarande inte fått svar på hur många länder Sverige ger bistånd till”

När biståndsministern själv ställer den frågan blir det tydligt varför informationsstöd behövs. När regeringen tog bort stödet till informations- och kommunikationsarbete i Sverige försvagades både insynen i politiken och allmänhetens kunskap om vad biståndet leder till. Mer än hälften av svenskarna säger att de inte har en tydlig bild av biståndets resultat. För att skapa förståelse och öka transparensen behövs inte bara siffror utan också berättelser och sammanhang. Svaret på ministerns fråga finns på openaid.se

”Det viktigaste på kort sikt är att det svenska stödet når fram”

I december 2024 stoppade regeringen stödet till UNRWA, med hänvisning till att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Pengarna skulle i stället gå via andra aktörer, trots att dessa själva sagt att de saknar kapacitet. UNRWA står för merparten av logistiken på plats, med 12 000 anställda i Gaza. Den här veckan rapporterade Global Bar Magazine att nästan två tredjedelar av det utlovade stödet till Gaza fortfarande inte har betalats ut.